Ett viktigt politiskt mål i Sverige är att förse befolkningen med hälso- och sjukvård av hög kvalitet och på lika villkor. Det betyder att vården skall vara lättillgänglig och bygga på patientens/brukarens behov. En ökad användning av informations och kommunikationsteknik (IKT) i rehabiliteringen av äldre kan sannolikt medföra att äldre får en ökad möjlighet att aktivt påverka sin egen hälsa och livskvalitet.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka olika dimensioner av empowerment och en metodik som kan användas för att äldre skall få ökad empowerment vid rehabilitering i hemmet samt om mobil informations och kommunikationsteknik (mobil IKT) kan vara ett stöd i denna process.
I den första delstudien intervjuades sex personer med erfarenhet av rehabilitering efter olika typer av funktionshinder; fyra kvinnor och två män. Dessa intervjuer handlade om erfarenheter av delaktighet och inflytande i rehabiliteringsprocessen. Resultatet visade ett lågt inflytande i rehabiliteringen under sjukhusvistelsen och att deltagarna inte reflekterat över möjligheten att utöva ett inflytande.
Med syftet att undersöka vilka behov äldre har när det gäller delaktighet, självbestämmande och rörlighet gjordes i delstudie två intervjuer med tio äldre med hemtjänst och trygghetslarm. Delstudien skedde inom ramen för projektet eHome Health Care@North Calotte där projektets syfte var att utveckla ett mobilt planerings- och informationsstöd för personal inom hemtjänst. Resultatet visade att för att leva ett liv som äldre i sitt eget hem krävs att man lär sig att leva med minskade anspråk. Tekniska hjälpmedel som t.ex. rollator och trygghetslarm hade en stor funktion för att öka rörelsefrihet och trygghet. Ny teknik som t.ex. mobila trygghetslarm, bildtelefoner och datorer för kommunikation upplevdes som onödiga, kanske dyra och skrämmande av vissa och som en intressant utveckling men svår att sätta sig in i och förstå av andra. För att integreras med sin identitet som äldre lärde de sig att bli mer anspråkslösa än de varit tidigare i livet och detta förde med sig många delade och motsägelsefulla ställningstaganden. Vid utvecklandet av ny IKT är det viktigt att vara medveten om denna anspråkslöshet hos äldre personer så att deras verkliga behov tas tillvara.
För att studera om IKT kan vara ett redskap för ökad empowerment fick nio äldre personer i delstudie tre testa ett mobilt trygghetslarm med positioneringsfunktion under 6 veckor. Efter testperiodens slut intervjuades testpersonerna och resultatet visade att testpersonerna upplevde det mobila larmet som ett redskap för ökad empowerment genom att rörelsefriheten ökade samtidigt som de kände sig säkra. Att larmet hade en positioneringsfunktion upplevdes inte som integritetskränkande. Rörelsefrihet är en dimension av empowerment. Med mobil IKT kan möjligheten till ett aktivt liv öka och därigenom även till god hälsa. Det är viktigt att studera hur ett sådant mobilt trygghetslarm bäst skall vara utformat för att passa äldres behov och önskningar.
Patienten behöver stöd, tillgång till rätt information i rätt tid och kunskap för att lättare uppnå eget självbestämmande och beslutsfattande. Det är viktigt att studera på vilket sätt IKT bäst kan vara ett redskap för detta. D e äldre själva bör också vara aktiva deltagare när det gäller design och utveckling av den teknik som är tänkt att ge dem stöd.
Källa: Melander-Wikman, Anita (2008) Ageing well : mobile ICT as a tool for empowerment of elderly people in home health care and rehabilitation, Doctoral Thesis, Luleå University
Läs tidigare artikel om Melander-Wikmans forskning och licentiatavhandling
20081017