Hälsoproblem hos äldre upptäcks inte

Den kommunala äldrevården är mer inriktad på att hjälpa de äldre med olika praktiska behov än av att undersöka deras hälsoproblem. Personalen uppfattar också att hälsoproblem som smärta, yrsel och rörelsesvårigheter är betydligt mindre vanliga än vad de äldre själva rapporterar.

Det är en av slutsatserna i Staffan Karlssons avhandling från Avdelningen för omvårdnad vid Lunds universitet. Han har i en av studierna intervjuat drygt 150 äldre i fem kommuner i södra Sverige, och sedan jämfört intervjuerna med de behovsbedömningar som gjorts av kommunala biståndshandläggare och sjuksköterskor.

De praktiska behoven av hjälp med hygien, städning etc bedömdes någorlunda lika av personalen och de äldre själva. När det gällde hälsoproblem var däremot skillnaderna större. De äldre rapporterade betydligt oftare om smärta, urininkontinens, yrsel, dålig rörelseförmåga, oro och depressiva besvär. Sådana problem förekommer mer sällan enligt personalens bedömning än enligt de äldres egen bedömning. Det kan alltså finnas betydande besvär hos de äldre som aldrig blir upptäckta.

Staffan Karlsson ser detta som ett allvarligt problem, dels för att besvären ger en sämre livskvalitet, dels för att de gör vårdbehoven onödigt stora. Det kan ju vara just problemen med smärta, yrsel etc som gör att de äldre behöver hjälp med personlig omvårdnad och vardagssysslor. Om dessa hälsoproblem kunnat behandlas eller lindras, så hade kanske vårdinsatserna ibland kunnat minskas ganska påtagligt.

Att den kommunala äldrevården verkar inrikta sig på symptomen i stället för på deras orsaker tror Staffan Karlsson har två skäl. Det ena är socialtjänstlagens utformning – där talas mest om att ge praktisk hjälp, inte om att utgå från en systematisk hälsobedömning. Det andra är en överdriven respekt för de äldres integritet. Somliga drar sig för att fråga om de äldres hälsa. Men om man inte frågar får man ju inte veta något och kan inte heller behandla eller lindra eventuella problem, menar han.

I en annan delstudie har Staffan Karlsson undersökt tillfredsställelsen med vården. Den var högre hos de äldre som bodde kvar hemma, vilket hängde mer samman med deras bättre hälsa och mer självständiga liv än med boendet i sig. Personer i särskilt boende (sjukhem, gruppboende m m) var mindre nöjda med vården.

Källa: Karlsson, Staffan (2008) Older people´s public health care and social services. Functional ability, health complaints, agreement in needs assessment and care satisfaction, Doctoral Thesis, Dep. of Caring Sciences, Lund University

Läs avhandlingen här 

Kontakt: staffan.karlsson@med.lu.se

20081001