Benskörhet och fall måste förebyggas
Bättre riskvärderingsformulär och förebyggande program bör utvecklas för att identifiera dem som har låg bentäthet eller löper risk för nya fall.
I Sverige drabbas varje år cirka 25 000 personer av benbrott relaterande till benskörhet. Detta utgör 37 % av alla benbrott och kostar samhället betydande resurser, förutom ett stort lidande för den som drabbas. Ett handledsbrott kan vara en varningssignal för begynnande benskörhet, ohälsa och ökad risk för fall.
Helena Nordvall, Umeå Universitet, jämför i sin avhandling norrbottniska patienter som sökt för bruten handled efter fallolycka med kontrollpersoner med samma kön, ålder och bostadsort i Norrbotten avseende riskfaktorer för benskörhet (osteoporos), sjuklighet och självuppskattad livskvalitet.
Bland patienterna undersöks om ett frågeformulär för benskörhet samt tester för balans och benstyrka kan identifiera dem som har lågt bentäthet eller löper risk för nya fall. Även effekt av en osteoporosskola undersöks, där patienterna bland annat lär sig förebygga fallolyckor. Riskfaktorformulär kan bara i begränsad omfattning, och tester inte alls, påvisa behov av vidare undersökning eller ökad tendens att falla. Inte heller osteoporosskolan har effekt på benskörhet, fall eller testresultat.
Helena Nordvall menar att det innebär är att bättre riskvärderingsformulär måste utvecklas och kombineras med mätning av bentäthet. Dessutom måste bättre förebyggande program utvecklas, och vi måste bli duktigare på att känna igen de patienter som verkligen behöver förebyggande insatser.
Patienter med handledsbrott uppvisar större sjuklighet i sjukdomar som kräver vård på sjukhus och också högre dödlighet än förväntat jämfört med data från en kontrollgrupp. Avhandlingen visar att patienter som är äldre än 64 år när de får sitt handledsbrott oftare råkar ut för nya fallolyckor jämfört med kontrollgruppen.
Källa: Nordvall, Helena (2009) Factors in secondary prevention subsequent to distal radius fracture. Focus on physical function, co-morbidity, bone mineral density and health-related quality of life, Doktorsavhandling, Umeå universitet, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi
