Aktiverande förhållningssätt i äldrevården
Nestor FoU-center har genomfört en utbildning i ett aktiverande och rehabiliterande förhållningssätt inom äldrevården. Effekterna utvärderas nu i en rapport.
Antalet och andelen äldre personer i Sverige kommer sannolikt att öka kraftigt. Det ställer större krav på och är en utmaning för äldreomsorgen. Inte minst handlar det om att tillvarata forskning och ny kunskap. En sådan kunskap är exempelvis att äldre personers hälsa är kopplad till fysisk och social aktivitet. Det handlar även om att erbjuda en äldreomsorg där den enskilde garanteras ett värdigt liv och möjlighet att leva sitt liv utifrån sin egen identitet. Utifrån detta kan konstateras att det är angeläget att de äldre ges förutsättningar att vara aktiva, delaktiga och att man lyssnar till och kan möta de äldres egna önskemål.
Nestor FoU-center har genomfört utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt . Den personal som genomgått utbildningen har uttryckt stor uppskattning och ansett att den varit mycket givande. I slutändan är det dock de äldre personerna som ska få ut någonting av utbildningen; de ska märka att personalen arbetar på nya sätt och har ett förändrat förhållningssätt. Denna rapport utvärderar utbildningens effekter för de äldre.
Fysisk aktivitet är positivt för hälsa och välbefinnande, även för äldre personer. Stillasittande kan leda till muskelsvaghet, ledstelhet och även upplevda förluster gällande identiteten eftersom funktioner man tidigare haft kan avta eller försvinna. Därför är det angeläget att inom äldreomsorgen arbeta för ett förhållningssätt som stödjer de äldre att vara aktiva.
Likaväl som det är förödande att inte få hjälp när man är i behov av det, kan det vara nedbrytande att få för mycket hjälp, att bli övervårdad. När omsorgspersonal arbetar under hård tidspress är det lätt hänt att funktioner och initiativ tas ifrån den äldre, eftersom det ofta går fortare för personalen att göra insatserna utan den äldres delaktighet. I förlängningen leder detta dock till en ineffektiv resursanvändning då den äldre kan riskera att bli passiviserad och genom att rehabilitering och aktivering motverkas. Den äldre tillåts då inte använda sin kropp, hans eller hennes integritet kränks och självkänslan undergrävs eftersom förmågan och dugligheten ifrågasätts. I förlängningen skapar detta ett ökat vårdbehov och, med andra ord, större kostnader och onödigt lidande.
Med ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt försöker man göra den aktiva insatsen så liten som omständigheterna tillåter, det vill säga: omsorgspersonalen uppmuntrar den äldre att göra det denne klarar själv och stödjer sedan i övrigt i aktiviteten. Personalen identifierar vad den äldre personen kan och vill göra själv och utför därefter de delar som han eller hon inte klarar av. Det handlar om att uppmuntra den äldre så att han eller hon kan bevara eller ta tillbaka funktioner och handlingsutrymme.
Källa: Åhlfeldt, Emanuel (2009) "Aktivitet, delaktighet och egna önskemål. Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt i äldreomsorgen - en utvärdering med kvalitativa intervjuer och EQ-5D", Nestor FoU-center
