Nya rön om demenssjukdomar
Brist på b-vitaminet folsyra är vanligt hos personer med demens och en försämrad funktion hos blodkärlen kan vara en del av förklaringen till Alzheimers sjukdom. Rätt kost och motion skulle därmed kunna minska risken att drabbas av de två vanligaste demenssjukdomarna.
Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i en demenssjukdom, varav cirka 60 procent får diagnosen Alzheimers sjukdom.
Medicinforskaren Nils-Olof Hagnelius har i sin doktorsavhandling undersökt olika riskfaktorer för demens. Han konstaterar att både arv och matvanor spelar en roll. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan vitamin B12 och demens, men Nils-Olof Hagnelius studie visar att folsyra har lika stor betydelse. Personer som hade fått recept på B12 visade även tecken på intracellulär brist på folsyra. Därför bör man kombinera de båda vitaminerna.
Men brist på vitaminer behöver inte enbart bero på ett dåligt näringsintag, det finns också ärftliga faktorer som påverkar transporten av vitaminerna till det centrala nervsystemet. Studien bekräftar förekomsten av några vanliga mutationer i den gen som styr cellernas receptorer för folsyra. Dessutom fann forskarna en mer ovanlig förändring i arvsanlagen bland de personer som sökt för misstänkt demensutveckling. Mutationerna tycks leda till en lägre mängd folsyra i blodet, och framför allt lägre mängd folsyra inne i cellernas metabolism.
En annan upptäckt som kan få stor betydelse för att förebygga Alzeimers sjukdom är att personer med sjukdomen hade en tydlig påverkan på blodkärlen, som visade sig genom en högre halt i blodet av de ämnen som löser upp blodproppar. Personer med demenssjukdomarna Alzeimers sjukdom och vaskulär demens har ett påslaget och mer aktiverat system för upplösning av blodproppar än de icke dementa äldre personer som ingick i studiens kontrollgrupp, förklarar Nils-Olof Hagnelius.
Det innebär att åtgärder som exempelvis motion och behandling av blodtryck kan verka förebyggande mot Alzheimers sjukdom, liksom för andra sjukdomar som har ett inslag av kärlpåverkan, som hjärtinfarkt och stroke.
Källa: Hagnelius, Nils-Olof (2009) "Vascular Mechanisms in Dementia with Special Reference to Folate and Fibrinolysis", Doktorsavhandling, Örebro Universitet, Hälsoakademin
